Hoppas du ska finna ett och annat guldkorn här. För mig handlar denna sida om att göra ett nedslag och sätta på pränt det som är viktigt för stunden - eller evigheten, trots att livet rusar på runtom.
Jag är en genuint tacksam människa som väljer att njuta av det lilla i det stora, så mina lyckopiller kan verkligen variera. Tillvaron är inte alltid enkel, men som en klok person sa till mig: "I alla stora mästerverk är det skuggorna som ger dagrarna dess glans"

Vänligen
/Cia

onsdag 14 juni 2017

Alexandra ❤️. Fem år senare, med ännu mer facit i hand.

En beundransvärd människa!


Den här ljuvliga lilla knasbubblan är nog en av de mest beundransvärda människor jag känner! Hon heter Alexandra Wedebrand och är MIN (eller okej då, Rogers och min) fantastiska dotter #2.

Jag har altid sagt att Alexandra har regnbågens alla färger. I henne inryms alla nyanser tänkbara. Tillsammans har vi gått igenom dalar och höjder och efter regn kommer ALLTID solsken, och som ett löftestecken kommer REGNBÅGEN.


Du Alexandra har uträttat STORDÅD...och du gör det fortfarande! Du har inte gett upp när det varit motigt. Inte kastat in handduken och fegat ur. Aldrig någonsin flytt fältet trots att hela ditt inre kanske velat just det. Du har samlat ihop dig och tagit ett steg till och inte tagit den lätta vägen ut.

Jag har alltid försökt att finnas vid din sida, och det kommer jag alltid fortsätta att göra. Tillsammans har vi växelvis ankrat och navigerat genom både den ena och den andra stormen och alltid kommit ut på andra sidan. Tillsammans har vi fått erfara att Gud alltid håller ALLT i sin hand och bygger broar, inte framför oss, men under oss.

Mer NÖJD än så här kan man nog knappast inte bli av att tagit studenten! Du är en av de allra gladaste människor jag känner och vi har oftast riktigt roligt tillsammans. Det blir många mysiga stunder med förtroliga samtal och lite abstinens uppstår när vi inte riktigt hunnit tagit vår kramstund på mattan emellanåt ;)


När jag ser på dig en dag som denna så fylls jag med en sådan oändlig stolthet. Jag är så TACKSAM över den person du blivit och VÄLJER att vara, för det är sannerligen inte något som är fixt och färdigt. Livet kräver ständigt aktiva val, vare sig man vill eller inte. Att låta bli att välja är också ett val.

Men nu står du där i en stor folksamling och riktigt LYSER. I mina ögon är du givetvis VACKRAST av alla, även om dina vänner är jättesöta. Men du står där så stolt och lycklig och sjunger för full hals.


Och det är väl inte utan att man får skicka ett stort TACK till dina goa vänner Sara, Emelie och Mickis som du samlat på dig som ögonstenar för livet under den här studenttiden. Kram på Er och tack för att ni är NI.


Och vad hade vi gjort utan PAULINE?! Denna ljuvliga uppenbarelse som faktiskt åkte tåg fram och tillbaka bara för att vara med på ditt utspring. Systrarna Wedebrand - vilket team!! 

VI ÄLSKAR ER SÅ OFANTLIGT!!!!!!!

onsdag 8 mars 2017

Andningshål


Denna bilden är från 2014, under en av våra Österlentrippar. Just här har vi parkerat husvagnen och bilen precis intill en sanddyna med vatten nedanför. Efter att ha sett oss om i nejden så har vi här landat med våra solstolar och njuter av eftermiddagens solstrålar.

Roger parkerar sig medan jag plockar ihop lite av de godsaker vi köp i en utav de lokala fiskbutikerna på orten.Där sitter vi sedan och njuter.

Det är få semestervarianter som jag längtar efter så mycket. Att får kroka på husvagnen där bak och bara packa in det nödvändigaste och sedan tuffa iväg, maken och jag.

Man kan verkligen ha olika förhållningssätt till det här med husvagnar och semestrande. Olika saker kan passa olika tider och skeenden.

För oss är det frihet i en liten ask. Ett sätt att bara komma iväg och koppla av. Man kan köra dit näsan pekar och sova längs med vägen. Själva resan och bara att få vara är liksom målet.

Somliga människor vet inte vad de ska göra med all sin tid. Vi kämpar ständigt med att fördela den så klokt som möjligt bland allt som pockar på. Då är det lätt att missa att se till att man få tid för återhämtning. Det där är svårt...men nödvändigt. På alla plan. Både för individen, relationen och familjen.

I år hoppas jag att vi kan plocka fram husvagnen tidigt. Jag ser fram emot att ta små avstickare med maken. Tror att det är fullständigt livsnödvändiga små andningshål då vi båda kan koppla av.

Du och jag Roger, du och jag...

torsdag 9 februari 2017

Grön livskraft!

Mer grödor börjar titta upp och jag har fått ta av plasten. Än så länge så har ju raringarna inte tillräckligt långa rötter för att dra vatten underifrån, så jag vattnar lite försiktigt från ovan där det ser yttorrt ut. Fiffigt eller inte, det återstår att se 😊. 


Här ovan syns spenaten Viking och en liten dillgrodd bakom. På lördag är min plan att gräva ner en färdig bokashi-hink i växthuset, vattna lite på toppen, och sedan direktså lite spenat och sommarmorötter. Helt bananas kan tänkas, men nu kör vi så får vi se 😊. #spenatupproret 

Det som dykt upp idag är:
Sallat Little Gem
Icebergs sallat (4 år gamla frön!)
Dill Forest
Spenat Viking
Pimento piquillo
Black Jalapeno
Fishpeper
Sötpeppar Lombardo

Och Birgitta... om du läser detta så vill jag bara säga att jag har Black Jalapeno frön till dig om du vill ha 😊😚🌶

Nu är det natt natti som gäller. Imorgon har jag en viktig fikadejt med andra lyckopiller som växer som bara den 😍, deras mödrar (mina döttrar) samt en "storasyster". ❤

tisdag 7 februari 2017

Purjon står så grön och grann i landet...



Grön och grann står purjon ute i landet minsann! Hittills har jag alltid köpt ett tråg med sytrådslika purjoplantor från någon handelsträdgård, i bara farten, och förra året så kom den ner lite sent. Inte heller kom jag så långt att jag skördade allt heller. Hade nog bestämt mig för att dra upp den lite vackert och gräva ner den igen inne i växthuset, som jag läst att Sara Bäckmo - Skillnadens trädgård - gör. Men som vanligt får jag ta det som det kommer, göra det som orkas med och prioriteras för tillfället. Så nu står den där ute och verkar liksom inte misstycka 🤔

Denna odlingssäsong har jag dock tänkt att ändra på den saken, för oj, vad det är smidigt att ha en himla massa strimlad purjo i frysen! Det är nog faktiskt en utav de saker jag uppskattat mest. Så praktiskt att bara kunna öppna ziplockbagen och ta sig en näve purjo till frukostomeletten. 

Så imorgon kommer purjolök sås i tråg. Behöver dock införskaffa lite mer planteringsjord då jag grundat med det i allt jag hittills sått. Bara såjord på toppen. Hoppas ju att de ska må lite gott i sina celler ett tag och då behövs det ju lite mer "mat" för rötterna. 

Gällande mitt lilla odlingsexperiment under lysrör så blir jag faktiskt förundrad över vilken skillnad jag ändå tycker att det gör. Idag hade sex nya grödor tittat upp, tre dagar efter sådd!!! 👏🏼😳

Spetskål Sonsma
Basilika Dolce Fresca
Citronbasilika
Sallatsbasilika
Amarant
Majrova Purpletop White

Skitkul, rent ut sagt. 😄🌱💚 
Somligt av detta är som sagt tänkt att hållas inne, somligt planteras ut i mitt kallväxthus. Vi får se hur det går. Har ju bara tagit lite frön av varje sort så jag har råd att misslyckas, men tänk om jag lyckas? 
Det ska vara lustfyllt att odla. 

Sov gott alla rara. 


måndag 6 februari 2017

Här går det undan! 👀🌱

Det var som bara den! Endast två dagar efter sådd så börjar det minsann att grönska 😄🌱💚 
Hur kul är inte det för en odlingstörstande själ?!  Det är tomaten Vilma och Rucola som gett sig till känna, och det känns så kul. Detta innebär dock att jag får sätta fart med att dokumentera mina sådder här, för nu drar det iväg. Tanken var ju att det skulle bli en liten hjälp för mig själv att komma ihåg hur det såg ut och artade sig för att lättare kunna utvärdera och dra lärdomar. Learning by doing är ju som sagt grejen. 😉👍🏼 

Hittills har jag sått ett gäng fröer i ett litet pluggbrätt med 49 celler, samt ett med större och rejälare celler om 96 st. Dessa står nu placerade under ett skrivbord där maken monterade de inköpta lysrören undertill i själva bordsskivan. Vi ville inte skruva hål i taket och jag tyckte denna lösning passade mig bra. Ovanpå har jag en massa odlingsattiraljer. 



Sådd den 3/2, på värmematta under lysrör:
Röd spetspaprika (frön från förra året och en helt vanlig paprika från affären)
Hjärtpaprika
Fishpeper
Körsbärstomat Vilma (busktomat som kan stå i ett fönster)
Sötpeppar Lombardo
Black Jalapeno (mild svart chili, eget frö från förra året)
Pimiento Piquillo (frön från GC, söt paprika som gärna grillas, rostas, läggs in) 

Sådd den 4/2 i krukor, i godislådor som ska ut kallt om ett par dagar:
Jätteverbena (frö från 2014)
Jätteverbena (frö från 2016)
Jungfrun i det gröna Miss Jekyll 



Sådd den 4/2 i pluggbrätt om 37x37x75, 96 celler, under lysrör:
Spetskål Sonsma
Basilika Dolce Fresca
Citronbasilika
Bindsallad Little Gem
Rotselleri Prinz
Sallatsbasilika
Krusbladig persilja Grüne Perle
Amarant
Rucola
Majrova Purple Top White globe 
Dill Forest
Iceberg Lettuce (gamla Lidlfrön från 2014)
Basilika Mammoth
Spenat Viking

Där har vi det hela! En hel hög med experiment. Bla gamla frön som jag liksom rensar ut på detta vis. Det enda som jag kollat noga är att inga av dessa är mörkgroende, annars så har de fått samsas hej vilt i brättet. Vi får se hur det går 😊. 

Tanken är att somligt av detta ska vidare ut i växthuset och planteras ner i bäddarna där innan det är dags för tomater. Kommer även direktså lite spenat och annat som får gro på plats, men jag är oerhört nyfiken på denna lilla empiriska studie. Gott att fokusera på något väldig begränsat ibland. Bra träning för någon som gärna tar hela världen i famn 😏🌻

Ringakta aldrig det lilla, det kan vara fröet till något stort 💚
Kram

lördag 4 februari 2017

Premiärsådder!

Idag har jag äntligen invigt mina nya pluggbrätten, eller snarare ett utav dem! Lycka 👏🏼💚🙏🏼🌱
Jag är löjligt glad över detta och har så stora förhoppningar. Inte bara att jag ska få fina, välrotade pluggplantor, men även att jag på kuppen odlar mig själv och hela min varelse. Låter kanske flummigt, men faktiskt inte det minsta. Det snarare är så att jag har skaffat ytterligare hjälpmedel till att hålla mig jordad. Rotad och på plats liksom.

Haha... inser nu att det kanske inte blev mindre flummigt med den beskrivningen. Oh well, om du hänger lite här på min blogg så kommer du snart inse att odlingen är ren och skär friskvård för mig. Livets sådd och skörd går liksom igen på alla plan. Dessutom sjunger odlingen långsamhetens lov. Det tar liksom den tid det tar, och det behöver jag. Mer om det vid andra tillfällen.


Till min lycka så har jag nu alltså sått in mitt första brätt, med 96 celler. Storleken på dem är 37x37x75mm och det är således hyfsat djup på dem. Tror att det ska bli bra, men oj vilket velande det var innan beställningen var lagd. Jag har köpt ifrån Lindbloms Frö och räknar med att använda dem till precis allt möjligt.

Riktigt vad som är lämpligt att förså bredvid varann har jag ingen aning om, utan går efter mottot, learning by doing. Idag har jag sått in sådant som jag hoppas kunna flytta ut i växthuset sedan, alltså i kallbänk. Har ingen uppvärmning där.

Vad jag sått och hur mitt experiment ter sig återkommer jag till. Konstaterar att detta är ett bra sätt att enkelt dokumentera lite vartefter, om inte annat för eget kom ihåg. 😊

Sov gott nu alla rara,
Det hoppas jag göra.
Kram, Cia

tisdag 6 december 2016

En ny epok har inletts.

Lilla Tussan ❤️


Nu ligger jag här i sängen med lilla Ella-Bella intill mig som helst sover nära, nära. Morfar sitter ute på altanen i den ljumna aftonen och finns till hands om Eddie-Beddie vaknar till och behöver en lugnande hand. Kan man ha någon finare uppgift? Tror inte det. Mamma och Pappa tar en fika nere på Plaza på tu man hand, så här på kvällskvisten, innan de snart ska åka hem. 

Vi har haft en dryg vecka tillsammans här nere på Anfi del Mar, GC, och det har varit så mysigt. Fyra generationer har samsats i samma lägenhet och det kunde nog inte ha funkat bättre. 

Nu har en ny epok inletts. Mina föräldrar investerade i detta timesharing komplex i början på 90-talet, då vi fick barn. Vi har alltså haft förmånen att få åka med dem hit och få njuta, under hela våra barns uppväxt. Här har de badat och lekt med kusiner och mina bröder med fruar. Vi är många som semestrat tillsammans här och det har alltid varit väldigt kul! 

Och nu har vi varit här för första gången med våra barnbarn. Pauline har tagit hit sin lilla familj, hit där det finns så många minnen och som så många nya nu har skapats. Det är stort. 
Oh well, det finns mycket att yra om detta för en känslosam mormor Cia som ligger bredvid en ljuvlig 5 månaders bäs och snusar. 

Nästa gång vi åker hit med familjen så hoppas vi att den där underbara, snart 2 åriga killen, kommer visa sin lillkusin hur man åker i rutschkanan i barnpoolen. Den där lillkusinen som snart är färdigbakad i Mosters mage ❤️. 

Livet är stort och förunderligt.