Tarzankostymen inhängd!

She's alive :)

Det har hänt så galet mycket de senaste dygnen så jag tror jag hunnit med med alla typer utav känslor i en bergochdalbana utan dess like. Samtidigt som den extrema närvaron hos mig som "Tarzan" givetvis infunnit sig och jag har tågat på och hållit ihop.

Hmm.. det där med "Tarzankostymen" som vi alltid pratat om i min familj, som den superwoman-roll man kliver in i när det behövs är ganska missvisande, om man nu tänker efter. Tarzan har ju inte mycket till kostym och dessutom är han man.. Men jaja, har räddar situationen i alla fall och Tarzankostymen som metafor får nog hänga med. :) Idag är den i vart fall inhängd i garderoben.

Många processer är på gång för egen del men där vilar jag i att alla duktiga personer jag har omkring mig verkar för mitt bästa samt att Gud håller mig i sin hand. Men det där med att få något man förstår rent intellektuellt att trilla ca 30 cm ner i hjärtetrakten är en resa i sig som inte alltid är spikrak.

I Guds hand och goda läkares vård är även mamma som fick föras med blåljus in till Lasarettet igår med 40.6 grader i temp med panodil i kroppen. Lunginflammation och en allmänt inflammerad kropp protesterade till slut ljudligt. Hon är en sådan där som jag. Som bara uthärdar både det ena och det andra för att man har så mycket smärta ändå och liksom inte kan urskilja det ena från det andra. Och så går man och försöker för länge. Eller... är det kanske jag som är som hon? Nåväl, hon är under god vård och får dropp och antibiotika intravenöst. Och mamma, om du läser detta... JAG ÄLSKAR DIG!!

Kören Equmenica som mamma leder från pianot. Bild sedan i somras då de uppträdde på hembygdsgården Qvarnaslät.

 Marcus & Alexandra igår

Hon hade givetvis mycket hellre varit med och firat Alexandra som hade bjudit in till Öppet hus/lägenhet i samband med hennes födelsedag. Men det får bli en annan dag. Det blev hur som helst en mycket lyckad kväll med ett 50tal personer som gott och väl fick plats och hade mysigt i hennes och Marcus 2:a. Och pajbuffén smakade gott och räckte och blev över :) Mer om det en annan gång.

Sedan går mina tankar och böner till människor i min närhet, både stora och små, som går igenom tuffa
saker. Tänk vad viktigt det är att vi har varandra, i all vår brustenhet, precis som vi är. Med en kärlek som gör skillnad på sak och person, som är ärlig och uppriktig även om det är smärtsamt. Man behöver spegla sig i varandra och hjälpas åt att tänka klokt, lyfta på stenar och hjälpa till att bära dem..

Jag är så glad för att jag får vara still och bara vara just nu. För jag mäktar faktiskt inte med något annat. Smärtnivån är på topp, men jag har inte avgrundsmigrän och det är ju fantastiskt. Annars är jag rätt sliten om jag ska vara ärlig. Men mannen är på jobb, jag hade rester att äta och fick till en uttagsrunda på apoteket så det här ska nog gå vägen.

Har fått ett vitt kuvert med en lunta i från Försäkringskassan med text att ta in och förhålla mig till. Men det tar vi en annan gång. Som sagt.. det var en omtumlande dag igår och jag har bra folk omkring mig som är trädda på samma tråd.

Var rädda om varandra.

Kram Cia

Tips på lyckopiller!

Efter en heldag på IKEA igår med dottern och våra makar så är kroppen & knoppen följaktligen kaputt idag, såklart. Men det har jag ju liksom tagit med i beräkningen och det var ett medvetet val. Så värt det även om jag väntar otåligt på nästa dos smärtstillande som ändå inte riktigt tar toppen idag. En guldstund tillsammans är i sanning ett lyckopiller <3

Som vanligt så fortsätter jag att samla på mig mina lyckopiller och mata insidan med så mycket gott som går för att hjälpa till att hantera utsidan, så att säga. Jag vill bistå med två tips idag:

1. Fika med någon i skuggan under ett träd som du absolut inte behöver känna att du ska prestera något inför. Någon som du kan vara dig själv helt och hållet med och som faktiskt sätter värde på att du bara ÄR, utan att egentligen tillföra så mycket bortsett från din blotta närvaro. Någon som du litar på tolkar dig väl även om du är lite vimsig och förvirrad. Är du riktigt slut i rutan, men ändå längtar efter just detta så är det ypperligt om det är två sådana väninnor, varav den ena faktiskt bjuder på fikat. Då kan du bara slå dig ner i skuggan under löven som fladdrar för vinden, njuta av kaffet och det som serveras och bara lyssna.. medan de andra två pratar och flika in lite då och då. Om du har en väldig tur vill den ena massera dig försiktigt över panna, kindben och skalp för att lätta lite på spänningarna som sitter där. Allt det här fick jag njuta av en stund idag <3 TACK älskade vänner!!
2. Lägg dig ner en stund i soffan med laptopen på magen och surfa in på denna ljuvliga blogg Min plats i solen, där Lotta delar med sig av tankar och ord, samt helt magiska bilder. En kvinna, som genom att bara låta oss andra få läsa och följa med vid sidan om, inspirerar till att våga hitta nya vägar och visar på tankar som knådas. Ett sant och ärligt lyckopiller. Det är viktigt att spegla sig i andra. Att få följa med, lite lagom, och se att hela livet är en process för alla. Och att skönheten finns där.. precis inpå husknuten, mitt under näsan.

Kram på er!
Fortsätt bunkra lyckopiller. Det är nyttigt för själen. Sen är det väldigt gott om man får vara någon annans lyckopiller också.

En av alla dessa dagar..

Jag är alldeles ofantligt trött. Nästan så trött att jag skulle kunna somna dagtid, och det kan jag inte. Jag måste ju ha medicin för att sova nattetid bevars.. Men jag har numer lärt mig vila djupt och det är minsann en seger i sig. Det är fantastiskt. Det är en av de där väckarklockorna jag nu lärt mig att lyssna på vad det gäller min kropp. Att när jag inte ens kan ligga och vila, då har jag alldeles för ont och har därmed gått över min gräns för vad som är acceptabel smärta och medicinintag. När jag inte kan lägga mig ner och slappna av alls för kroppen hela tiden vill vara i rörelse för att distrahera sig.

Gör om gör rätt. Men, just nu har jag hyfsad kontroll på detta alltså. Yay!! Grattis till mig.

Men så blir det ju inte alltid som man tänkt sig. Eller.. det blir nästan aldrig som man tänkt sig. Frysen gick sönder på allvar och jag blev stående med att laga massa mat, förutom den jag fick slänga, samt koka saft på bär som jag frusit in. Det fanns liksom inte med i beräkningen. Det fanns dock lite annat som faktiskt var tvunget att fixas. Häpp..

Samtidigt blir jag så glad för att det är så mycket som gör sig med mycket liten ansträngning från min sida. Det växer och gror i trädgården, vattenspridaren gör sitt jobb och tvättmaskinen sitt. Till och med middagen fixade sig i dag i och med att mannen åkte till favoritpizzerian och köpte pizza till männen i huset och sallad till mig. Guld värt en sådan här dag.

Om en timme så ska jag få vila i bilen. Kanske till och med djupt, uppstagad med kuddar och nedfällt ryggstöd. Då ska vi åka på Församlingsläger på Flahultsgården. Det ska bli riktigt riktigt roligt att få umgås med massa goa vänner och bara vara. Inspiration och Kick-off inför hösten i kyrkan. Jag har stora förväntningar och tror det kommer bli kanon.

Framför allt tänker jag bara vara. Lchf-bröden till de grillade hamburgarna är i alla fall gjorda och vi får väl se om jag får till någon muffins eller inte.

Nu ska det sista packas i alla fall. Tänk vad det är ljuvligt med denna sensommartid. Allt har sin tid, och allt är skönt i sin tid.

Kram på er!

Lycka i kubik!

Det är ju helt fantastiskt vad överfull man kan bli på kärlek, glädje och lycka om man bara öppnar ögonen och omfamnar det som finns omkring en.

Ibland verkar det som att somliga har enklare att radda upp och se allt jobbigt som händer, både direkt och även indirekt. Som någon form av svamp som suger åt sig tråkiga saker som bara adderas upp och blir en enda stor ångesthög.

Jag har valt en annan strategi som funkar för mig. Jag fullständigt suger i mig lyckopiller var jag än ser dem. Att kunna glädjas med andra är för mig en högvinst. Det blir ju lycka i kubik.

Att bli varm i hjärtat av att tänka på de söta grannbarnen, glädjas tillsammans med väninnan som lyckas enormt bra på sin säljturné, att se goa kort på den nyblivna pappan som stolt förklarar sig pappaledig med ett foto på fb.

Så öppna ögonen, sug åt dig även det som är gott för andra omkring dig. Då ökar välbefinnandet även hos dig själv :)

En gnutta lyckopiller

Jag samlar på mig allt eftersom, små lyckopiller av olika karaktär, för att kunna plocka fram och dosera allt efter behov. På min näthinna finns en våg. Ju mer jobbigt som finns i den ena vågskålen, desto mer behöver jag fylla upp i den andra för att skapa någon slags jämvikt för att handskas med situationen.

Oftast fylls den jobbiga vågskålen med sådant som är smärtrelaterat. Värk och smärta i sig, eller sorgen efter begränsningar som kommer i dess spår. Ibland, som nu, kanske hjärtat är tungt av helt andra orsaker. En liten helt obetydlig sak som fått oanade konsekvenser.  Ungefär som ett sandkorn mellan två tår i en gympasko kan resultera i en gigantisk blåsa. Skadan är skedd och det enda man kan göra är att tvätta rent mellan tårna och vänta på att det ska läka.

När det gäller sårade hjärtan får man tvätta rent genom att be om förlåtelse och ta emot densamma, och sedan vänta tills det läker genom att påminna sig om att det är just förlåtet. För även om det som orsakade skadan egentligen var obetydligt, så kan själva skadan inte behandlas så, för då kan det bli ännu värre.

För den sortens tyngder i vågskålen behöver man andra sorters lyckopiller än växter och daggmaskar mm. Det behövs mer krut i de pillerna. Dagens predikan i kyrkan av Jimmy var en sådan fullträff. Om att hålla fred och frid, inåt och utåt, uppåt och neråt. Jag suger åt mig varenda ord och den tål att lyssnas på gång på gång. Man kan hitta själva predikan och lyssna på den på vår hemsida www.nybro.pingst.se

Hur som helst finns det bara kärlek i mitt hjärta och den ska ju övervinna allt. Man får vila i det oavsett om det gäller smärta, framtid, hjärtesorg, eller oönskade blåsor.

Shalom på er!
(vilket jag idag lärt mig betyder både frid och fred - som ordet Peace <3 )

I sista rappet!!

Hej på Er kära vänner! Nu blir det lite Skönt för kroppen som belyses - Oriflame :)

Idag är det stängning på period nummer 11. Vill du bläddra igenom katalogen online för att beställa något utav mig så klicka HÄR och skriv mig sedan ett meddelande eller hör av dig på annat sätt. Det är Super-Rea och kalaspriser på både det ena och det andra. Kl 18.00 är deadline för att lämna in sin beställning, så senast dess om det är något du önska. Beställer du utav mig direkt och bor i närheten så blir det bara 10:- i fraktavgift :)

Som vanligt har Oriflame marknadens generösaste garanti, vilket innebär att du kan testa produkten i lugn och ro hemma, och skulle du mot förmodan inte vara nöjd så får du lämna tillbaka den. Det här brukar mycket sällan bli aktuellt, men är en fantastiskt bra grej.

Någonting annat som är toppenbra är att du nu kan handla genom min Onlinestore utan att registrera dig som konsulent. Då hjälper jag dig med frågor, tips och råd, i vanlig ordning, men du kan göra beställningen direkt över nätet och endast betala 39:- i frakt och exp. avg. och få lådan hem till din närmaste Postutlämningsställe :) Fiffigt!!! Eller hur? Kolla in länken till höger!! Klockan 18.00 idag är det som gäller även här.

Och varför är jag nu så förtjust i Oriflames produkter och affärstänk?

Jo, det är flera faktorer som spelar in. Främst att jag tycker det är mycket bra produkter och jag tål dem!! Jag har mycket känslig hy och har provat mig runt mycket i mina dar..

De är dryga, skonsamma, högkvalitativa, baserade på råvaror från växtriket och då främst vår nordiska flora, aldrig testade på djur, trycker inte upp kataloger på papper ifrån regnskogar, har ett långt gående återvinningstänk vad det gäller hela sin produktion, har ett stort hjärta för andra värden än bara vinst som kan mätas i pengar, utan även så som i barnhem i Ukraina samt medgrundare till Childhood foundation och att ge kvinnor med liten makt och ekonomi en chans att försörja sig utan kostnaderna för att starta upp egna företag utan att investera pengar på varken visningskollektioner eller lager - bara en katalog och börja sälja, att priserna är helt rimliga med tanke på att alla dessa mellanhänder inte finns, man säljer från vän till vän, att produkterna håller samma höga standard som ledande kosmetikaföretag i branschen samt använder samma parfymörer i de Franska parfymdistrikten som alla andra, betydligt dyrare Dofter gör.

Tja, som du ser... listan kan göras lång! 

Kram kram/ Cia

Blandad kompott!

Idag är en morgon med tämligen blandade känslor. De virvlar runt ovanför mitt huvud och jag har inte låtit någon riktigt slå rot än. Håller det lite på avstånd, ett tag till...

Idag börjar alla mina kollegor sin nya termin och jag kan lätt identifiera mig med hur jag alltid känt när det varit dags. Förväntan, glädje och tillförsikt! Först få träffa alla goa kollegor och sedan, om några dagar, ta emot alla härliga elever :-)

Jo, men nu sitter jag i alla fall här med ett leende på läpparna även om vemodet pockar på. För vad spelar det för roll hur mycket man vill om kroppen inte bär dit man vill gå ?

Jag tror att jag tänker ta fasta på känslor  som tacksamhet och... ja, jag vet inte riktigt...
Men där är en bra början. Love love!

Man tager vad man haver!

Det doftar förföriskt från mitt kök!!! Mmmm.. Jag har ett experiment på gång  i ugnen. Med huvudingrediens zucchini såklart :) Alltså, jag är helt galet förtjust i denna grönsak, eller ska vi säga gulsak. Den växer så det knakar, ger mig skörd och utmanar min kreativitet. Jag måste nog tillstå att jag är gladare i den gula än den gröna. Tycker den är godare, eller är det bara inbillning?!

Om det blir gott så återkommer jag nog med ett recept längre fram. Måste ju testa först och se om det blir till att justera något.

För min del så är det så otroligt vitaliserande att faktiskt gå ut i landet och ta med mig mitt skördefat, plocka till mig det som verkar lämpligt för tillfället och sedan gå in och tillreda det hela. Bland grönsaker som växer frodigt finns även ogräs och annat som inte är omhändertaget som sig bör då jag inte orkat, men vad gör väl det?!

Man får välja vad man fokuserar på. Helt klart.

Några röda tomater har jag ännu inte sett till i år. Men se där har jag fått det fint förspänt genom min vän Birgitta, som har överflöd av just detta :) De går snart in i tomatdietens tidevarv, liksom vi i zucchinidietens ;) Nja.. så illa är det väl inte, men vi gjorde ett toppenbyte igår! Jag fick tomater, chili och gurka och hon fick med sig zucchini, vaxbönor och grönkål. Härligt!

Det jag fick ser ni på bilden till höger. Så vackert att jag måste ta ett kort. Tänk alla dessa färger!! De små gröna sakerna är djungelgurkor, tre olika sorters chili och sex olika sorters tomater. 

Nä, nu så ska jag spana in processen i ugnen..

Ha det gott så länge och njut av det goda som finns omkring dig.

Ris åt egen rygg! Eller mage?

Jag tror jag bjuder på en förskräcklig bild idag. Inte minst som en "note to self" för kommande dagar.

Så här ser det ut när ett skov med inflammation i tarmarna har dragit igång. Svullen som bara den och en graviditetsmage i mellangärdet. Hur ont det gör syns inte på bild. Det är fruktansvärt smärtsamt rent ut sagt.

I skrivande stund så är jag så tacksam för jag har lyckats få bukt med situationen och kuperat det värsta anfallet, vilket innebär att jag sluppit sjukhus med dropp och tarmvila. Jag har varit förskonad från ett fullskaligt skov i nästan två år så jag fattade knappt vad som var på gång när "molnen började hopa sig". Trodde först att det var en ilsken magkatarr, men när smärtan och kramperna intensifierades och svettpärlorna trängde fram så begrep jag äntligen vad som var fatt. Tack och lov hade jag Entocord hemma. Kortison som tar inflammationen så länge som det håller sig till tunntarmen, vilket det hittills har gjort för mig. Och TACK och LOV så började det avklinga något efter ett par dars behandling. Än är jag inte återställd, men så glad för att det gick att vända alltihop, och att jag fattade i tid!!

Morbus Crohn. Men lyckligt lottad att det är en lågintensiv variant som jag till viss del verkar kunna påverka. Att jag varit hyfsat symptomfri nu under två år måste logiskt sett ha att göra med att jag till stor del ätit annorlunda, på ett vis som är bra för mig. Har jag gjort undantag så känner jag det i hela kroppen, men det har inte gått så här långt. Tryal and error.

Om jag skippar alla sädesslag (gluten), socker och stärkelserika livsmedel (som omvandlas till socker i kroppen) så MÅR jag vansinnigt mycket bättre. Har man nu en kropp som inte mår bra i sig själv så söker man fakta efter sådant som kan hjälpa den må bättre. Precis som jag gör med plantor eller grödor av olika slag :) Jag har blivit lite av en detektiv för att hjälpa till så mycket som jag kan utifrån.

Gluten fungerar som en invärtes peeling i den känsliga magslemhinnan. Massa småsår bildas och inflammationer drar igång. Socker ger näring till inflammationerna och får dem att tillta i styrka. Socker triggar dessutom inflammationer över lag, vilket jag har gott om i kroppen. Mycket enkelt förklarat. I kölvattnet av att jag debuterade med crohns så blev jag laktosintolerant. Men ju längre jag varit glutenfri desto bättre har jag klarat lite laktos. Intressant i sig, men föga ovanligt har jag läst mig till.

Är du nu en frisk person med en kropp som funkar finfint så är det ju kanon! GRATTIS!! Men om man nu inte har det så så känns det ganska fantastisk att ändå komma underfund med grejer som gör att man mår bättre. På NATURLIG väg, genom att ändra på kosten och inte bara behöva trycka i sig mer mediciner.

Denna gång har jag alltså bundit ris till egen rygg genom att ha provocerat igång ett skov, så som jag kan se det i efterhand. Nu vill jag genast poängtera att detta är en autoimmun sjukdom som lever sitt eget liv och att många har en oerhört mycket värre sits än jag! Jag har en lugn variant uppenbarligen, som jag faktiskt kan påverka. Det finns så oerhört mycket som påverkar denna sjukdom, så man kan verkligen inte lägga ett karbonpapper mellan den ena och den andra personen. Men nu när jag är hemma och är sjukskriven av andra orsaker så är det ju betydligt lugnare runt mig, vilket naturligtvis också har påverkat, då stress är en utav alla dessa faktorer som förvärrar.

Men tillbaks till sak. Denna gång, i detta fall, kan jag alltså se vad som drivit igång det hela. Jag har varit på resande fot och blivit ompysslad av personer jag gästat, med god mat och fika i alla de former, och jag har helt enkelt ätit rakt av. Laktosfritt, men i övrigt helt vad som bjudits, och tänkt att det är väl nog inte så farligt. Men... Nääee vad obra det blev.! Jag är påmind. Med besked.

Ligga och krampa med svettbrytningar och magsmärtor från avgrunden är fruktansvärt, och tar så mycket energi och kraft så det inte är sant. En promenad är ännu inte att tala om, men krafterna återkommer och jag vet ju hur jag kan påverka det hela :) Det gäller att se det från den positiva sidan. Det är lätt att känna sig besvärlig bara när man tackar nej till fikabröd och annat. Fast problemet ligger nog kanske mer hos mig än hos andra. Tål man inte så tål man inte. Uppenbarligen.

Förhoppningsvis så får jag till ett bullbak idag med bär och vit choklad inuti. Jag har velat prova det i flera dagar nu, men inte orkat. Det är ju så roligt att ha något gott att bjuda på för andra, som mer än gärna äter och mår bra av det hela. För egen del har jag gjort goda muffins på mandelmjöl, kokosmjöl, ägg, grädde vaniljpulver och bär och liite vit choklad. Det funkar finfint! Inget socker förutom bären och chokladen.

Så.. om du någon gång bjuder mig på fika, så tar jag gärna med något, eller så funkar lite bär och laktosfri grädde absolut perfekt! Lite mörk choklad med minst 70% kakaohalt går också bra.

Skulle du nu händelsevis bjuda mig på mat så är det enkelt då jag bara hoppar över pastan, potatisen och riset och fyller upp med grönsaker.

Ta det bara inte som en förolämpning om jag vänligt avböjer annat, eller se mig som besvärlig eller konstig "dietmänniska". Jag mår så mycket bättre av en bit ost än en kaka helt enkelt, även om jag mer än gärna skulle äta en bit utav Leilas walnut chocolate fudge brownie - min absoluta favorit!!  :)

Ett krusbär i munnen...

Igår plockade jag av krusbären på den gröna busken, och det var i sanning en taggig historia! Dessutom är det krångligt då grenarna liksom vill spreta åt alla möjliga håll och gärna nästla sig in i varandra. Och ja, de står lite tätt och nej, jag har inte satt något stöd för grenarna. Men de ska faktiskt få flytta till ena långsidan utmed det blivande växthuset.

Men vad det är värt alla rivsår och frustrerade suckar. Söta och goda, stora och alldeles underbara!! Med munnen full med naturens egna sötsaker läggs ett försonande skimmer över minnet av buskens alla taggar. Det är värt allt!

Är det inte så här i livet också? Att vi ibland får kämpa riktigt rejält, stå ut med både det enda och andra, men ändå kämpa vidare för vi vet av erfarenhet att det väntar något gott till slut. Att det gäller att inte ge upp halvvägs utan ha målet i sikte?

Vad det gäller krusbär så kan man ju faktiskt stoppa en och annan i munnen ibland för att påminna sig om varför man överhuvudtaget gav sig in i striden, och på så sätt fortsätta vidare tills man får njuta av skördens hela sötma.

När jag tänker efter så är det väl just ett och annat krusbär i munnen längs vägen vi behöver i livet också för att orka kämpa hela vägen igenom? Ett krusbär i form av uppmuntran, en kärleksfull gest, en tröstande kram eller bara ett 'jag älskar dig och du är det bästa för mig'.
Kram <3

Den har allt!!

Detta är ett inlägg som jag helt enkelt kopierat från min första ciaslyckopiller-blogg som finn på en annan bloggportal. Jag kommer nog att från tid till annan göra så här, att jag för över inläggen hit. Insåg att jag var på väg att göra exakt samma inlägg som jag visst jag skrivit tidigare :) 

Ursprungsinlägget skrevs 2011-07-12 och jag är fortfarande lika lycklig över min Bärhäggmispel, som jag tycker har allt! Dock klurar jag på att göra något annat än sylt på alla de bär jag idag har skördat. Somliga ligger redan i frysen. Tänkte testa att baka bullar med dessa bär och hackad vit choklad emellan istället för vanilj/kanel. Jag måste ju ha lite godsaker att bjuda på även om jag mår bäst utan mjöl och socker :) Hur detta experiment faller ut återkommer jag med.

Ha det gott och njut av stunden som inne är! Den är faktiskt allt man är riktigt säker på. /Kram Cia

AMELANCHIER ALNIFOLIA

Bärhäggmispel

Det här är en angenäm liten buske som jag har i min trädgård. Förutom att den är bedårande vacker med alla sina snövita blommor i skira klasar i början av juni, så förser den mig nu med en mängd goda bär. Smaken påminner om blåbär, men en aning sötare och mildare.

Den växer upprätt, lite rundat och blir si så där 2,5-3 m hög. Trivs på de flesta jordar i soligt läge. Var min slutligen ska få sin placering har jag inte riktigt bestämt än. Just nu står det i depå-landet. Tänkte det skulle få mogna fram bären ordentligt innan jag ger det en ny växtplats.

Här är skörden från idag. Som man ser på den lilla kvisten så mognar bären fram olika fort och det skulle man kunna tänka sig är besvärligt ur plockningssynpunkt, men icke sa Nicke! Det är jättesmidigt för de mogna bären bara trillar lätt i handen, medan de andra snällt sitter kvar. Fiffigt va?

Nu ska detta bli sylt!

Och som om välsignelsen från denna lilla buske inte vore nog så kommer den och ger mig en fantastisk höstfärg. Den tycks ha det mesta, min lilla Bärhäggmispel <3 Eller Kaskatoon som den heter på engelska.